Vår forskning
PÅGÅENDE FORSKNINGSPROJEKT
Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE)
SOLVE är ett nationellt kompetenscentrum finansierat till lika delar av akademi, näringsliv och Energimyndigheten. Målet med kompetenscentret, som leds av Uppsala universitet, är att utveckla kunskap som främjar och upprätthåller tillväxten av solcellsmarknader i Sverige, sprida denna kunskap inom ett brett nätverk av aktörer inom solelområdet, samt främja utbildning av experter med goda kontakter inom näringsliv och industri. Avdelningen för byggteknik och byggd miljö deltar med en doktorand och flera forskare inom byggnads- och elnätsintegration och storskalig utbyggnad av solel. Läs mer om kompetenscentret SOLVE på SOLVEs webb.
Dynamiska mobiltetsnudgar: utformning av hållbara urbana mobilitetsbeteenden i realtid med användargenererad publik öppen data
DyMoN kommer att ge en gedigen konceptuell och empirisk förståelse för potentialen att kombinera realtids-, användargenererad och allmänt tillgängligt miljö- och transportdata med nudging-metoder för att främja hållbara urbana mobilitetsbeteenden. Projektet kommer att undersöka hur man utformar effektiva nudging-strategier, samtidigt som man säkerställer integritet och inkludering av medborgarna i smarta städer. DyMoN fokuserar på aktiv mobilitet i Salzburg och Uppsala, med speciell fokus på större städer som Frankfurt.
Läs mer om DyMoN-projektet (på engelska)
Livscykelbedömningar för hållbart underhåll och renovering av det byggda kulturarvet
Långsiktigt och kontinuerligt underhåll kan vara mer hållbart och lämpligt för kulturhistoriska byggnader jämfört med omfattande renoveringar, dels för att bevara värdet på sådana byggnader och dels för att minska energianvändningen. Trots detta finns begränsat kunskapsunderlag om detta och därför syftet med projektet är att genom utvärdering och jämförelse av olika renoveringsstrategier ge en ökad förståelse för en kontinuerlig underhållsprocess för hållbar renovering av kulturhistoriska byggnader.
Optimering av livscykelenergin i nya och renoverade byggnader
Tidigare studier som sett till hela livscykeln visar att lågenergibyggnader inte nödvändigtvis har lägre energiförbrukning utan kan ibland t.o.m. ha högre energiförbrukning jämfört med konventionella byggnader. En anledning till detta är användning av nya byggmaterial som kan ha mer ”inbyggd energi” från tillverkningen trots deras potential att minimera driftenergiförbrukningen. Huvudsyftet med detta projekt är att utveckla och testa optimeringsmetoder som tar hänsyn till balansen mellan inbyggd och driftenergi och därmed gynnsamt minimerar byggnadens energianvändning ur ett livscykelperspektiv.
Läs mer om projektet "Optimering av livscykelenergin i nya och renoverade byggnader" (på engelska)
Flexibilitet och energieffektivisering i byggnader med solel
I detta projekt kommer ett antal verktyg att utvärderas med syfte att se hur de kan bidra till en ökad flexibilitet och ett bättre utnyttjande av den decentraliserade solel-genereringen. Projektet bygger vidare på två tidigare projekt där kombinationen solel och batterilagring har studerats utifrån ett småhusperspektiv, med utgångspunkt att öka utnyttjandegraden av solelen och minska förlusterna i byggnaden genom att använda lagring och lastförflyttning.
Datordrivna optimeringar för att öka byggnadens hållbarhetsprestanda
Idag används datordrivna optimeringar alltmer i större utsträckning i andra sektorer (t.ex. flygindustrin) för att fatta mer hållbara beslut under projekteringsfasen. Användningen av datordrivna optimeringar är dock fortfarande begränsad inom byggsektorn. Syftet med detta projekt är att utveckla praktiska metoder baserade på datordrivna optimeringar och testa dem i ett antal fallstudier för att ge kunskap om hur dessa metoder kan stödja hållbara beslut.
Läs mer om projektet "Datordrivna optimeringar för att öka byggnadens hållbarhetsprestanda"
Aktivitetsbaserad energi- och mobilitetsmodellering på stadsnivå för planering av framtidens städer
För att nå uppsatta mål för energieffektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser måste städer världen över ställa om lokal användning och tillförsel av energi. Som underlag för detta behövs studier av vilka effekter olika stadsutformningar, policyåtgärder och spridning av ny teknik har på energiprestandan hos hela städer. I det här projektet konstrueras en digital stadsmodell som kan användas för att beräkna och visualisera energi- och effektbehov och växthusgasutsläpp från byggnader och transporter på stadsnivå.
Avancerade statistiska metoder för bestämning av acceptansgräns hos mellan- och lågspänningsnät
Nätanslutning av ny byggnadsrelaterad teknik som solcellssystem, elfordon, batterier och system för styrning av byggnaders energianvändning kräver förbättrade spatio-temporala modeller. I detta projekt utvecklas statistiska modeller för solinstrålning, elbilsladdning och flexibla kunder. Syftet är att föreslå en metodik som tar hänsyn till den inneboende komplexiteten samtidigt som den är användbar för praktisk nätverksplanering.
Gotlands hållbara energiomställning: resurser, behov och planering
Gotland har goda förutsättningar för produktion av sol- och vindkraft och för omställning till ett hållbart energisystem. Syftet med det här projektet är att undersöka möjligheterna för ett 100% förnybart energisystem på ön. I ett delprojekt om energianvändning utvecklas en spatio-temporal stadssimuleringsmodell för Gotland, med hjälp av flera olika metoder i forskningsfronten. Förutom studier av det nuvarande energibehovet utvecklas scenarier för Gotlands framtida energibehov samt alternativ för att reducera energianvändningen.
Solceller på lastbilar för miljövänliga transporter
En av de största utmaningarna idag är att minska utsläppen av CO2 från fossila bränslen för att minska klimatpåverkan, och i Sverige används en stor del av de fossila bränslena för att driva transporter. Målet i det här projektet är att utveckla nya system med moderna solceller på lastbilar kombinerat med batterier för att minska utsläppen av koldioxid från transporter. Projektet leds av Ångström Kemi, men flera industriella partner ingår. Vår avdelning bidrar med att studera vad som händer om en stor del av lastbilarna utrustas med solceller och batterier och kopplas in på elnätet. Projektmedlem från avdelningen är David Lingfors.
Automatisk kartläggning av solpaneler och generering av solelsprognoser från flygbilder och maskininlärning
Projektet går ut på att utvärdera om det går att fastställa var solcellsanläggningarna i Sverige rent fysiskt finns installerade, deras effekt och utformning genom ett system som använder sig av flyg/satellitbilder och en bildanalysmetod som begagnar maskininlärning. Både befintlig och ny metod, utvecklad i projektet, utvärderas i en svensk kontext. En viktig vidareutveckling är att metoden ska kunna uppskatta anläggningarnas effekt, lutning och azimut tillfredställande.
Pro.Per.Her – Prosumenters Perspektiv i kulturarv-distrikt
Syftet med det här projektet är att utveckla, testa och utvärdera en metod där potentiella prosumenter, som bor och/eller arbetar i kulturhistoriskt värdefulla miljöer, motiveras och ges möjligheter till att integrera solceller. I projektet används deltagande designmetoder, byggnadsintegrerat energitänkande, metoder för bedömning av kulturvärden och energi-systemteknik i två pilotfallstudier.
Läs mer om projektet Pro.Per.Her
Ökat nätutnyttjande med kombinerade sol- och vindkraftsparker
Projektet syftar till att kartlägga de mest resurseffektiva platserna för kombinerade sol- och vindkraftsparker i Sverige. Det ska också genom högupplösta mätningar vid nätstationer i anslutning till sol-, vind- och hybridparker öka förståelsen för hur elnätet, samt komponenter däri, påverkas. Med ökad andel sol- och vindkraft i elsystemet blir det allt viktigt att prognostisera produktionen. Genom att samla in valideringsdata kan därför skillnaden i prognosfelet studeras för en hybdridpark kontra separata sol- och vindkraftsparker.
Läs mer om projektet "Ökat nätutnyttjande med kombinerade sol- och vindkraftsparker" (på engelska)
Virtuell testbädd för strategisk stads- och energiplanering genom integrerade digitala modeller
För att genomföra den energiomställning som krävs för att uppnå de nationella och globala klimatmålen behövs nya och innovativa energitekniska systemlösningar. I det här projektet utvecklas en form av integrerad virtuell testbädd som ger möjligheten att på ett tidigt stadium i planeringsprocessen utreda effekter av ny energiteknik och nya systemlösningar i både befintliga och nya stadsmiljöer. Den virtuella testbädden kommer att integreras med Uppsala kommuns GIS-baserade verktyg och testas i skarpt läge på hela stadens existerande bebyggelse samt på nya stadsbyggnadsprojekt.