Avslutade projekt

2023

Flexibilitet och energieffektivisering i byggnader med solel

I detta projekt kommer ett antal verktyg att utvärderas med syfte att se hur de kan bidra till en ökad flexibilitet och ett bättre utnyttjande av den decentraliserade solel-genereringen. Projektet bygger vidare på två tidigare projekt där kombinationen solel och batterilagring har studerats utifrån ett småhusperspektiv, med utgångspunkt att öka utnyttjandegraden av solelen och minska förlusterna i byggnaden genom att använda lagring och lastförflyttning.
Läs mer om projektet ”Flexibilitet och energieffektivisering i byggnader med solel och fordonsladdning”

2022

Aktivitetsbaserad energi- och mobilitetsmodellering på stadsnivå för planering av framtidens städer

För att nå uppsatta mål för energieffektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser måste städer världen över ställa om lokal användning och tillförsel av energi. Som underlag för detta behövs studier av vilka effekter olika stadsutformningar, policyåtgärder och spridning av ny teknik har på energiprestandan hos hela städer. I det här projektet konstrueras en digital stadsmodell som kan användas för att beräkna och visualisera energi- och effektbehov och växthusgasutsläpp från byggnader och transporter på stadsnivå.
Läs mer om projektet ”Aktivitetsbaserad energi- och mobilitetsmodellering på stadsnivå för planering av framtidens städer” hos Viable Cities (på engelska)

Optimering av livscykelenergin i nya och renoverade byggnader

Tidigare studier som sett till hela livscykeln visar att lågenergibyggnader inte nödvändigtvis har lägre energiförbrukning utan kan ibland t.o.m. ha högre energiförbrukning jämfört med konventionella byggnader. En anledning till detta är användning av nya byggmaterial som kan ha mer ”inbyggd energi” från tillverkningen trots deras potential att minimera driftenergiförbrukningen. Huvudsyftet med detta projekt är att utveckla och testa optimeringsmetoder som tar hänsyn till balansen mellan inbyggd och driftenergi och därmed gynnsamt minimerar byggnadens energianvändning ur ett livscykelperspektiv.
Läs mer om projektet ”Optimering av livscykelenergin i nya och renoverade byggnader” (på engelska)

Datordrivna optimeringar för att öka byggnadens hållbarhetsprestanda 

I dag används datordrivna optimeringar i allt större utsträckning i andra sektorer (t.ex. flygindustrin) för att fatta mer hållbara beslut under projekteringsfasen. Användningen av datordrivna optimeringar är dock fortfarande begränsad inom byggsektorn. Syftet med detta projekt är att utveckla praktiska metoder baserade på datordrivna optimeringar och testa dem i ett antal fallstudier för att ge kunskap om hur dessa metoder kan stödja hållbara beslut.
Läs mer om projektet ”Datordrivna optimeringar för att öka byggnadens hållbarhetsprestanda”

Avancerade statistiska metoder för bestämning av acceptansgräns hos mellan- och lågspänningsnät

Nätanslutning av ny byggnadsrelaterad teknik som solcellssystem, elfordon, batterier och system för styrning av byggnaders energianvändning kräver förbättrade spatio-temporala modeller. I detta projekt utvecklas statistiska modeller för solinstrålning, elbilsladdning och flexibla kunder. Syftet är att föreslå en metodik som tar hänsyn till den inneboende komplexiteten samtidigt som den är användbar för praktisk nätverksplanering.
Läs mer om projektet ”Avancerade statistiska metoder för bestämning av acceptansgräns hos mellan- och lågspänningsnät” hos SweGrids (på engelska)

Automatisk kartläggning av solpaneler och generering av solelsprognoser från flygbilder och maskininlärning

Projektet går ut på att utvärdera om det går att fastställa var solcellsanläggningarna i Sverige rent fysiskt finns installerade, deras effekt och utformning genom ett system som använder sig av flyg/satellitbilder och en bildanalysmetod som begagnar maskininlärning. Både befintlig och ny metod, utvecklad i projektet, utvärderas i en svensk kontext. En viktig vidareutveckling är att metoden ska kunna uppskatta anläggningarnas effekt, lutning och azimut tillfredställande.
Läs mer om projektet ”Automatisk kartläggning av solpaneler och generering av solelsprognoser från flygbilder och maskininlärning” (på engelska)

Solceller på lastbilar för miljövänliga transporter

En av de största utmaningarna idag är att minska utsläppen av CO2 från fossila bränslen för att minska klimatpåverkan, och i Sverige används en stor del av de fossila bränslena för att driva transporter. Målet i det här projektet är att utveckla nya system med moderna solceller på lastbilar kombinerat med batterier för att minska utsläppen av koldioxid från transporter. Projektet leds av Ångström Kemi, men flera industriella partner ingår. Vår avdelning bidrar med att studera vad som händer om en stor del av lastbilarna utrustas med solceller och batterier och kopplas in på elnätet. Projektmedlem från avdelningen är David Lingfors.
Läs mer om projektet ”Solceller på lastbilar för miljövänliga transporter” (på engelska)

Pro.Per.Her – Prosumenters Perspektiv i kulturarvsdistrikt

Syftet med det här projektet är att utveckla, testa och utvärdera en metod där potentiella prosumenter, som bor och/eller arbetar i kulturhistoriskt värdefulla miljöer, motiveras och ges möjligheter till att integrera solceller. I projektet används deltagande designmetoder, byggnadsintegrerat energitänkande, metoder för bedömning av kulturvärden och energi-systemteknik i två pilotfallstudier.
Läs mer om projektet Pro.Per.Her 

2021

Smarta elbilsladdningsstrategier för optimal solel-elbilsfördelning för öka den kombinerade värdkapaciteten i distributionsnätet

Projektet är en fortsättning på Reza Fachrizals doktorandprojekt, där smarta laddningsmodeller för elbilar i ett enskilt bostadshus och ett samhälle har tagits fram, och utvärdera dess inverkan på distributionsnätets prestanda och värdkapaciteten Som en fortsättning kommer det föreslagna projektet även att utökas till arbetsplatsladdstationer i städer och dess inverkan på stadsnätet kommer också att utvärderas. 
Läs mer om projektet ”Smarta elbilsladdningsstrategier för optimal solel-elbilsfördelning för öka den kombinerade värdkapaciteten i distributionsnätet” (på engelska)

Solbruksplaner för system- och resurseffektiv utbyggnad av solelproduktion

Många solcellssystem ansluts till lokala eldistributionsnät. En viktig fråga är var systemen bör placeras och anslutas för maximal resurs- och systemeffektivitet. I det här projektet utvecklas en metod för upprättande av så kallade solbruksplaner genom att vidareutveckla solkarteringsmetodik och kombinera denna med geografiska data för andra relevanta parametrar. En fallstudie för Herrljunga kommun visar att en välplanerad anslutning av solparker har en avgörande betydelse för utnyttjande av befintlig infrastruktur.
Läs mer om projektet ”Solbruksplaner för system- och resurseffektiv utbyggnad av solelproduktion”

Fjärrvärme i framtidens hållbara bostadsområden

Projektet Fjärrvärme i framtidens hållbara bostadsområden visar vilken roll fjärrvärmen kan ha i framtidens bostadsområden, både utifrån ett resurseffektivitetsperspektiv och med hänsyn till globala koldioxidutsläpp. Särskilt har kombinationen fjärrvärme och lokal elproduktion genom solceller undersökts. Projektet lyfter också vikten av att använda rätt och definierade begrepp för att bedöma energi- och klimatprestanda.
Läs mer om projektet ”Fjärrvärme i framtidens hållbara bostadsområden”

2020

Prognostisering för styrning av lokalt batterilager

Forskningsprojektet som leds av RISE syftar till att utreda förutsättningarna för hur lokala batterilager ska utformas och användas i småhus. Målet med projektet är att bidra med ökad kunskap för lokal energilagring i batteriet – hur det ska styras och vilka externa tjänster som kan erbjudas. Data från lastprofiler i småhus sorteras in i kluster och därefter modelleras respektive klusters typprofil med ett solel- och batterisystem. Batteristyrningen i modelleringen bygger bland annat på datainlärningsmodeller (AI) för prognostisering av elektrisk last och PV-generering för att ge optimal i- och urladdning.
Läs mer om projektet ”Prognostisering för styrning av lokalt batterilager”