Forskningsprojekt

Nedan finner du alla våra pågående forskningsprojekt indelat efter tematiska fokusområden, vilka för närvarande är: 

• Innovation och entreprenörskap
• Hållbarhet och etik 
• Industrial analytics

Sist i listan under respektive område finner du även en länk till avslutade projekt sedan 2022.

Inom forskningsområdet Innovation fokuserar vi bland annat på innovation i konservativa utvecklingsmiljöer och marknader, interorganisatoriska nätverksperspektiv på innovation, samt forskning om innovations- och implementeringsledning.

Additive manufacturing for the life sciences;  Bioprintning och Implementering

Två delprojekt inom kompetenscentrumet med samma namn som finansieras av VINNOVA och leds från Uppsala universitet. Kompetenscentrumet samlar mer än 20 partners inom akademin, industrin och den offentliga sektorn för att stödja kompetens och forskningsutveckling inom området life science.

På webbsidan för kompetenscentrumet "Additive manufacturing for the life sciences" kan du läsa mer om delprojektet Bioprintning och delprojektet Implementering
 

PLATINEA – Plattform för innovation av existerande antibiotika

PLATINEA är en samverkansplattform med syfte att förbättra tillgänglighet och användning av antibiotika. PLATINEA finansieras av VINNOVA och består av 16 aktörer från akademi, myndigheter, industri och vård. Plattformen är indelad i fyra arbetspaket som hanterar olika frågor inom antibiotikaområdet. Det gemensamma målet är att se till att de antibiotika som finns idag används på bästa sätt samt att säkerställa tillgängligheten till viktiga antibiotika som riskerar att försvinna från Sverige. 

Läs mer om PLATINEA på projektets webbplats 

Kunskapsintegration i sjukhusbyggnationsprojekt – hur ska framtidens sjukhus byggas?

Att bygga sjukhus är en komplex uppgift och förutsätter en gemensam kunskapsutveckling kring hur nutidens och framtidens vårdbehov kan översättas i byggnadstekniska lösningar. En grundläggande fråga är hur man inom byggprojekt bäst ska integrera den kunskap som krävs från flertalet aktörer (entreprenörer, beställare, brukare, tekniska discipliner etc.). Studien syftar till att förstå vilken kunskap som används och integreras i sjukhusprojekt samt identifiera hur samverkan bidrar till dessa förutsättningar.

Läs mer om projektet kring hur framtidens sjukhus ska byggas (på engelska).
 

Mäta effekten av publicering och användning av öppna data i Sverige

Målet med detta projekt är att kontrollera och utvärdera befintliga effektmätningsmodeller och index och sedan skapa en modell för att mäta effekterna av öppna data i Sverige. Det finns många öppna datamätningsmodeller som jämför öppenhet i databaser mellan länder, län och organisationer, men det finns ingen korrekt och omfattande modell för att mäta den sociala och ekonomiska effekten. 

Läs mer om projektet om öppen data (på engelska)
 

Test-demoinnovationsplattform för material och avancerad produktion: Behovsanalys

Syfte med projektet är att kartlägga och analysera förutsättningar för uppbyggnad av en test-demoinnovationsplattform (TDIP) med fokus på material och avancerad produktion med särskilt fokus på additiv tillverkning. Arbetet tar avstamp kring de satsningar som görs och den positiva utveckling som sker kring additiv tillverkning i Uppsalaregion. Projektet bygger på samarbete med Region Uppsala, företag inom relevanta teknikområden både inom och utanför Uppsala, företrädare för kommuner i regionen samt relevanta myndigheter. 

Läs mer om projektet "Test-demoinnovationsplattform för material och avancerad produktion: Behovsanalys"
 

Fler forskningsprojekt inom området innovation

• Uppbyggnad och drift av ett kompetenscenter i additiv tillverkning i livsvetenskaper: Longitudinell studie av att bygga och driva ett kompetenscenter. Data kommer att samlas in genom kontinuerliga undersökningar och kvalitativa intervjuer. Projektet pågår 2020-2024. Ansvarig forskare: Anders Brantnell

Inom forskningsområdet hållbarhet och etik studerar vi hållbar omställning, social marknadsföring och affärsmodeller för hållbarhet, hållbart entreprenörskap och etik i teknikutveckling och underhåll.

USER - Ett smart elnät blir aldrig smartare än dess användare

USER – Uppsala Smart Energy Research group - genomför en rad forskningsprojekt med utgångspunkt från insikten att ett smart nät aldrig blir smartare än dess användare. USER:s övergripande syfte är att öka den allmänna kunskapen om elkonsumenters och prosumenters roll i förverkligandet av visionen om framtidens smarta elnät. Forskningen fokuserar främst på användarbeteende och sociotekniska perspektiv på efterfrågeflexibilitet, men även decentraliserad produktion, lagring och elbilar samt därmed relaterade produkter och tjänster.
Läs mer om USER:s forskningsprojekt kring framtidens smarta elnät

FINEST - Livsmedelsinnovation som möjliggör hållbar omställning

FINEST är ett nationellt centrum där RISE, Chalmers Tekniska Högskola och Uppsala universitet ingår tillsammans med 15 aktörer inom den svenska livsmedelsbranschen, med målsättning att skapa förutsättning för innovationer som leder till en miljömässigt-, socialt och ekonomiskt hållbar livsmedelssektor. Avdelningen för industriell teknik leder arbetspaket 1 som ska skapa en systembaserad förståelse för livsmedelssystemet, främst kring de tre centrala värdekedjorna inom FINEST.
Läs mer om projektet FINEST (på engelska).

LEAPFROG - Innovationsledning för samhällsomställning

Leapfrog driver flera forskningsprojekt i samarbete med samhällsaktörer för att bidra till en innovativ omvandling av samhället - mot ökad hållbarhet. Fokus i många forskningsprojekt är samverkan med offentliga organisationer. Arbetet bygger till stor del på aktionsforskning och det övergripande syftet är att öka offentliga organisationers förmåga att innovativt öka sina bidrag till en hållbar framtid.
Se forskningsprojekten som ingår i LEAPFROG

Teknologisk och organisatorisk omställning i stålindustrin

Hur förverkligas visioner om fossilfritt stål? Denna fråga besvaras genom ett forskningssamarbete mellan Uppsala Universitet och SSAB, delvis finansierat av Stiftelsen för Strategisk Forskning. Forskningsprojektet är ett långsiktigt samarbete med empiriskt fokus på SSABs forsknings och utvecklingsavdelning, där 60 specialister arbetar med teknisk spetskunskap för att åstadkomma den transformation som stålindustrin genomgår.

Genom etnografiska insamlingsmetoder kommer forskningen att identifiera hur specialisterna arbetar med samskapande för att förverkliga en fossilfri produktion och fossilfria slutprodukter. Det teoretiska intresset riktar sig främst mot utveckling av nya interdisciplinära förmågor inom industrin.

Ansvarig forskare: Annika Skoglund 

Elektronikskrot

E-avfall är ett växande problem globalt och EU arbetar med lagstiftning för en Rätt till Reparation (R2R) för att hantera detta problem. R2R måste täcka både fysiska och digitala reparationer för att vara effektivt. Detta projekt studerar begreppet "reparation" i förhållande till mjukvara och digital R2R, med teorier och metoder från STS och hållbar omställning. Projektet syftar till att identifiera hinder för en digital R2R och kommer att analysera effektiviteten hos kommande EU-lagstiftningsförslag.

Ansvarig forskare: Per Fors

Verksamhetsstyrning för hållbar utveckling vid Region Gotland

Hållbar utveckling är centralt i Region Gotlands utvecklingsstrategi 2040. I verksamhetsstyrningen av Region Gotland tillämpas dock en styrmodell där hållbarhet är endast delvis integrerat. Mot bakgrund av det avser man vid Teknikförvaltningen för första gången och i samverkan med forskarna i detta projekt att under 2022 utveckla, upprätta och driftsätta en hållbarhetsbudget. Denna hållbarhetsbudget skall komplettera befintlig styrmodell och bidra till hållbarhetsstyrningen vid Teknikförvaltningen. Bl.a. skall budgeten omfatta mål och uppföljning av CO2 utsläpp.
Läs mer här om verksamhetsstyrning för hållbar utveckling vid Region Gotland

Hållbara arktiska kryssningsdestinationer: Från praktik till styrning

Kryssningsturism i Arktis är en industri som ger ekonomisk utveckling, som dock har negativa miljömässiga och sociala konsekvenser. Därför syftar detta projekt till att skapa en verktygslåda för hållbar utveckling av kryssningsturism för att därigenom stödja utveckling av meningsfull försörjning för arktiska samhällen. För detta komma vi att studera hur aktörer inom kryssning hanterar utmaningar förorsakade av kryssning och hur de säkerställer en hållbar framtiden för arktiska kryssningsdestinationer.
Projektmedlem från avdelningen: Ulrika Persson-Fischier
Läs mer om projektet Hållbara arktiska kryssningsdestinationer på Nord universitetets webb

Hållbara besök på Påskön (Rapa Nui): Glocala perspektiv

Detta projekt utforskar relationen mellan kulturarvspolitik, regelverk, urbefolkningar och sociala, ekonomiska och miljömässiga frågor på Rapa Nui som en viktig turistdestination. Samarbeten med Rapanui forskare och lokalbefolkningen om nutida utvecklling av turism och social, ekonomisk och miljömässighet hållbarhet på Rapa Nui ger in djup förståelse för förutsättningarna på Rapa Nui, vilka är relevanta för liknande situationer globalt.
Läs mer om projektet om hållbara besök på Påskön (på engelska).

Kulturarv i Regionala utvecklingsstrategier

Detta projekt undersöker vilken roll kulturarv spelar i regionala utvecklingsstrategier och EU-finansierade projekt. Tidigare forskning indikerar att kulturarvssektorn och regionalt utvecklingsarbete arbetar enligt olika logiker. Syftet med detta projekt är att med ett nationellt perspektiv undersöka vilka effekter detta får för möjligheterna att använda kulturarv som en innovationsmotor för regional utveckling och smart specialisering, till exempel inom besöksnäringen. Genom att identifiera goda exempel kommer vi att sprida kunskap som kan öka sektorns möjligheter.
Läs mer om projektet om kulturarv i regionala utvecklingsstrategier (på engelska).

Hållbar turism i det nya normala

Världen står nu inför en kris av hittills aldrig skådad magnitud, och turismen är en av de värst drabbade sektorerna. Pandemin utgör en påtvingad paus i människors frenetiska resande, och en möjlighet att reflektera över våra val, en inbjudan till turister och industrin att omvärdera sina möjligheter och anpassa sig till mer hållbara praktiker i den era som kommer efter COVID 19. Syftet med detta projekt är att utgå ifrån kunskap och erfarenhet genererade av turismföretag under pandemins kris för att utveckla ny kunskap för att nå en mer hållbar utveckling av turismen efter krisen.
Läs mer om projektet "Hållbar turism i det nya normala" (på engelska)

Att undervisa entreprenörskap för hållbarhet

Detta projekt undersöker skärningspunkten mellan entreprenörskap och hållbarhet, så som de hanteras inom högre utbildning. I ett samarbete mellan Uppsala universitet, Nord universitet i Norge och Rijksuniversitet Groningen, Netherlands, studerar vi var strategier för entreprenörskap och för hållbarhet möte, stärker och skapar synergier mellan varandra, och var – möjligen – de går isär eller till och med motsäger varandra. Vi utforskar pedagogiska teorier, ”best practice”, samt skapar en utbildningsmodul, testkör och utvärderar den.
Läs mer om projektet "Att undervisa entreprenörskap för hållbarhet" (på engelska).

VAMOS: Virtuellt utbyte för att hantera så kallade wicked problems: Latinamerikansk och Europeisk samverkan kring utbildning för hållbarhet.

I VAMOS samlas åtta universitet och en NGO för ett utbyte av god praktik inom internationalisering, virtuell undervisning och utbildning för hållbarhet. Konsortiet kommer att utveckla en virtuell kurs som studenter inom alla partneruniversitet kommer att delta i och arbeta med lokala/globala hållbarhetsutmaningar, s.k. wicked problems. Huvudsyfte: att bygga kapacitet för innovativ internationell kollaboration och gemensamt lärande, med ett fokus på lärandemiljöer för hållbarhet och s.k. virtual exchange i kurser och projekt som adresserar FNs 17 hållbarhetsmål.
Läs mer om projektet VAMOS (på engelska).

Regelbaserad klimatberäkning från BIM-modell

Fler och fler aktörer inom byggsektorn lägger resurser på att skapa väl genomarbetade BIM-modeller i sina projekt. Med ökande krav på att beräkna klimatpåverkan i olika byggskeden har projektet som målsättning att underlätta klimatberäkning för såväl enkla som komplexa byggprojekt från BIM-modeller. Överföring av information mellan BIM-modell och klimatberäkning är ett känt problem som vi vill lösa genom att utveckla nya metoder med hjälp av maskininlärning och AI.
Läs mer om projektet "Regelbaserad klimatberäkning från BIM-modell" (på engelska)

Fler forskningsprojekt inom området hållbar utveckling och etik

• Etikstrimmor:Projektet ämnar utveckla, reflektera över och integrera ”etikstrimmor”, vilka förenar kursspecifikt material med aktuell pedagogik och forskning inom ingenjörsetiken, kontinuerligt genom programmens studieplan. Med utgångspunkt inom programmen Industriell ekonomi och Industrial analytics så siktar projektet på en långsiktig utveckling av etik inom fakulteten.
• Hållbart fiske:Projektet kartlägger förutsättningarna för utvecklandet av hållbar fisketurism på Gotland. Ulrika Persson-Fischier undersöker hur andra intressenter (husbehovsfiskare) än kommersiella turistaktörer ser på fiske, för att förstå förutsättningarna för social acceptans för kommersiellt rekreationsfiske, och därmed social hållbarhet för fisketurism på Gotland.
• Alternativt Entreprenörskap:Hur ser framtidens innovativa företagande och teknikutveckling ut? Denna fråga besvaras genom forskning om alternativa former av teknikbaserat entreprenörskap, såsom hållbart, grönt och socialt entreprenörskap. Ansvarig forskare: Annika Skoglund
• Hållbarhet och etik i peer-to-peer-ekonomin: P2P-ekonomin där delningsekonomin ingår har stor potential att bidra till hållbar utveckling. Detta projekt fokuserar på hur organisationer inom P2P-ekonomin arbetar med frågor relaterade till etik och hållbarhet. Ansvarig forskare: Per Fors

Inom forskningsområdet Industrial Analytics fokuserar vi på vilken roll dataanalys och artificiell intelligens kan spela för att optimera och förbättra verksamheten i olika branscher.

AI för lärande och förklarbar produktion och logistik (EXPLAIN)

EXPLAIN-projektet syftar till att öka och utveckla svensk tillverkningsindustris hållbara produktion, för lönsamhet och konkurrenskraft. Projektet bedriver forskning och utveckling av en ny generation av interaktiva och innovativa fusion av virtuella produktionsmetoder och maskininlärningsalgoritmer för bättre beslutsstöd och öka kunskap och förståelse inom produktionssystemets livscykel. EXPLAIN baseras på ett human-in-the-loop system som tar sig an komplexa flermålsbeslut inom produktionsplanering och styrning rörande energi- och resurseffektivitet.

Läs mer om projektet EXPLAIN (på engelska).
 

Datorbaserad upptäckt och analys av läkemedelskombinationer med hjälp av storskaliga cellkulturexperiment

Detta projekt syftar till individanpassad läkemedelsbehandling och snabbare upptäckt och analys av läkemedelskombinationer. Data samlas in i storskaliga cellkulturexperiment där mänskliga celler exponeras för enskilda kemiska substanser och för kemiska blandningar med fokus på Glioblastoma Multiforme (hjärncancer). Det förväntade resultatet är den första experiment- & beräkningsbaserade infrastrukturen i sitt slag för utvärdering av läkemedelskombinationskandidater som inte enbart baseras på mätning av cellöverlevnad men också molekylära och morfologiska mätdata.

Läs mer om projektet "Datorbaserad upptäckt och analys av läkemedelskombinationer med hjälp av storskaliga cellklturexperment" (på engelska).
 

Auto-Aeroponik: Automatiserad optimal inomhusodling utan sol, jord och bekämpningsmedel

Projektet handlar om den vetenskapliga, industriella och samhällsnyttiga potentialen hos aeroponisk automatiserad inomhusodling av växter. Detta innebär växterns rötter hänger fritt i luften och att de besprutas regelbundet med en näringslösning. Målet är att undersöka vilken potential som finns kring att: 1) Anpassa tillväxtmiljön (tex temperatur, ljusintensitet, luftfuktighet, besprutningsfrekvens) för att maximera tex tillväxthastigheten,  2) Automatisera och skala upp odlingen till kommersiellt konkurrenskraftiga nivåer. 

Läs mer om projektet om auto-aeroponisk odling (på engelska).