Sluta göra saker svårlagade - vi bör få rätt att reparera
2021-09-03
Har du någon gång varit med om att en tvättmaskin eller frys gått sönder och fått höra att det är billigare att köpa en ny än att laga den? Det hände min familj för två år sedan.
Krönika av Helena Fornstedt, doktorand vid avdelningen för industriell teknik.
Vår tvättmaskin gick sönder. När vi anmälde felet till vår hyresvärd tittade de inte ens på den. Den var tydligen så gammal att det inte var värt att laga den. Istället skulle vi få en ny. Min man blev sur och började kika lite på den själv. Han hittade en liten pinne i tömningspumpen. När han tog bort den funkade maskinen igen och det gör den än idag.

utan att vi köper nytt istället.
Det har länge varit svårt, tidskrävande och dyrt att laga, och relativt billigt och lätt att köpa nytt. De som tillverkar prylarna vill förstås att vi köper nytt istället för att laga det vi har - det är ju på det sättet de tjänar pengar. Det går att göra produkter svårlagade genom att göra dem svåra att plocka isär och reservdelar svåra att få tag i. Det krävs ofta speciella verktyg för att öppna produkter vi köpt och då behövs en auktoriserad reparatör som vanligtvis måste vara knuten till producentföretaget.
Detta gillar inte konsumentrörelsen kallad Right to Repair som driver konsumenters rätt att kunna laga de produkter de köpt. Denna rörelse börjar nu sakta få medvind. I EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som kom under 2020, finns förlag på hur man kan öka reparationerna och rätten att reparera. Det handlar om att produkter ska kunna repareras under minst 10 år, att produkterna ska vara möjliga att plocka isär med vanliga verktyg, att producenter ska tillhandahålla information om reparerbarhet och uppgraderbarhet samt erbjuda reservdelar och reparationsmanualer. Detta skulle kunna ge dig mer kontroll över de saker du köpt. Sakerna skulle hålla längre och du skulle mycket lättare och billigare kunna välja att reparera istället för att köpa nytt.
Men vem ska reparera sakerna? Producenterna vill att vi ska betala för att låta dem göra det och vissa stora företag försöker kontrollera den växande reparationsmarknaden, berättade KTH forskaren Karin Bradley i P1 för ett tag sedan. Right to Repair-rörelsen å andra sidan vill att vem som helst ska kunna reparera. För om vem som helst kan reparera behöver storleken på plånboken inte betyda lika mycket.
Att få möjlighet att köpa produkter som håller länge och går lätt att reparera minskar våra utgifter och ökar vår kontroll över de saker vi äger. Dessutom är det en nyckel till att leva inom planetens gränser. En slängd tvättmaskin återvinns inte helt, mycket av den hamnar på en soptipp. Helt utan tvättmaskin vill man kanske inte leva men om det blir möjligt att reparera mera kan vi åtminstone minska de antal tvättmaskiner var och en av oss slänger på tippen.
Helena Fornstedt
Nyheter
-
Digital tvilling för hållbar kravställning
-
Hållbar turism i det nya normala
-
Innovationscentret FINEST inleder projekt för en hållbar livsmedelssektor
-
Uppsats om kartläggning av lovskolan uppmärksammas
-
Studenter deltar i tävling med egenbyggd elmotorcykel
-
Pris till studentuppsats inom energisystem
-
Forskare blir ledamot Vetenskapsrådets kommitté för utvecklingsforskning
-
Forskning om hållbar destinationsutveckling i ropet
-
Effektiv byggnadsteknik visas på explanatorium
-
Forskare deltar i "Pantresan – the talkshow"
-
SOLVE och ANItA på IVAs 100-lista
-
USER deltog i SamspEL Arena
-
Säkrare energi med samordnad el- och värmeproduktion
-
Avfall som resurs
-
Nytt avsnitt av podden Novum Organum: Hur kan vi upprättahålla framtida demokratier?
-
Institutionen deltar i kompetenscentrum för hållbara energisystem
-
Industridoktorand med ena foten i skogen, den andra i akademin och örat mot industrin
-
Life science-industrin rustar mot antibiotikaresistens
-
Nytt avsnitt av podden Novum Organum: Hur håller Vinnova på att återuppfinna sig själv?
-
En av våra forskare uttalar sig: ”Oroande signal om att binda priserna”
-
Internet of Things: ”Tekniken är inte problemet”
-
MER kan inte vara målet om vi vill ha hållbart samhälle
-
Innovation inte bara positivt
-
Simulering och optimering av vårdkedjor kan skapa ordning i ett komplext system
-
Dr. Zero Talkshow: intervju med Gregg Vanourek ”Vilka är livsentreprenörer?”
-
Forskningsmedel till USER
-
Nytt forskningsprojekt ska hitta lösningar för vätgasdriven färjetrafik
-
Tvärvetenskap och entreprenörskap i två nya poddar
-
”Jag har fått en otrolig start på karriären”
-
Tänk om Lyxfällan började räkna på koldioxidbudgeten
-
Innovationsmotståndare räddar världen
-
Årets Female Leader Engineer: Martina Sjölander
-
Tre forskningsprojekt pitchade i SamspELs maraton
-
Nytt avsnitt av podden Novum Organum: Green Deep Tech Transfer – behövs en kombination av kärlek och pengar?
-
”Forskningen inom industriell teknik kan kopplas samman med mycket av det som händer på RISE”
-
Löser innovation all världens problem?
-
Ny film om fusk och plagiat
-
Artikel i UNT: Forskningsprojekt ska få Uppsalabor att välja cykeln
-
Adjungerad professor bidrar till relevanta forskningsfrågor
-
Dags för Sveriges elever att bli energiforskare
-
Istället för salami - vad sägs om hållbar energi?
-
Inspelat seminarium från Almedalsveckan: Kunden som nyckelspelare på framtidens energimarknad
-
Sluta göra saker svårlagade - vi bör få rätt att reparera
-
Nytt avsnitt av podden Novum Organum: Blue sky research within business - will future steel production be fossil free?
-
Utbyggnaden av Ångström - laboratoriet står klar våren 2022
-
Så kan forskning få oss att välja cykeln
-
Win-win när ingenjörstudenter undersöker energisystem
-
Nytt forskningsprojekt bidrar till digitalt samhällsbyggande i praktiken
-
”Alla kommer att använda BIM”
-
Stort värde i sopor