Sluta göra saker svårlagade - vi bör få rätt att reparera

Vår tvättmaskin gick sönder. När vi anmälde felet till vår hyresvärd tittade de inte ens på den. Den var tydligen så gammal att det inte var värt att laga den. Istället skulle vi få en ny. Min man blev sur och började kika lite på den själv. Han hittade en liten pinne i tömningspumpen. När han tog bort den funkade maskinen igen och det gör den än idag.

Det har länge varit svårt, tidskrävande och dyrt att laga, och relativt billigt och lätt att köpa nytt. De som tillverkar prylarna vill förstås att vi köper nytt istället för att laga det vi har - det är ju på det sättet de tjänar pengar. Det går att göra produkter svårlagade genom att göra dem svåra att plocka isär och reservdelar svåra att få tag i. Det krävs ofta speciella verktyg för att öppna produkter vi köpt och då behövs en auktoriserad reparatör som vanligtvis måste vara knuten till producentföretaget.

Detta gillar inte konsumentrörelsen kallad Right to Repair som driver konsumenters rätt att kunna laga de produkter de köpt. Denna rörelse börjar nu sakta få medvind. I EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som kom under 2020, finns förlag på hur man kan öka reparationerna och rätten att reparera. Det handlar om att produkter ska kunna repareras under minst 10 år, att produkterna ska vara möjliga att plocka isär med vanliga verktyg, att producenter ska tillhandahålla information om reparerbarhet och uppgraderbarhet samt erbjuda reservdelar och reparationsmanualer. Detta skulle kunna ge dig mer kontroll över de saker du köpt. Sakerna skulle hålla längre och du skulle mycket lättare och billigare kunna välja att reparera istället för att köpa nytt.
Men vem ska reparera sakerna? Producenterna vill att vi ska betala för att låta dem göra det och vissa stora företag försöker kontrollera den växande reparationsmarknaden, berättade KTH forskaren Karin Bradley i P1 för ett tag sedan. Right to Repair-rörelsen å andra sidan vill att vem som helst ska kunna reparera. För om vem som helst kan reparera behöver storleken på plånboken inte betyda lika mycket.
 

Att få möjlighet att köpa produkter som håller länge och går lätt att reparera minskar våra utgifter och ökar vår kontroll över de saker vi äger. Dessutom är det en nyckel till att leva inom planetens gränser. En slängd tvättmaskin återvinns inte helt, mycket av den hamnar på en soptipp. Helt utan tvättmaskin vill man kanske inte leva men om det blir möjligt att reparera mera kan vi åtminstone minska de antal tvättmaskiner var och en av oss slänger på tippen.


Helena Fornstedt