Industridoktorand med ena foten i skogen, den andra i akademin och örat mot industrin

Vi tar det från början; vad är en industridoktorand? Det är en forskarstuderande vid ett lärosäte som bedriver den största delen av sin forskning hos den arbetsgivare där personen är anställd. Det behöver, namnet till trots, inte vara inom industri och inte heller på ett företag. Karin Westlund är idag industridoktorand, anställd av forskningsstiftelsen Skogforsk men får sin handledning och läser sina forskarkurser på institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik vid Uppsala universitet.

I grunden har Karin Westlund läst teknisk fysik med inriktning mot optimeringslära på KTH i Stockholm.

–  Jag har alltid varit intresserad av matematik på något vis och jobbat i olika branscher. Men nu har jag kommit tillbaka till något som passar mig väldigt bra och det är skogen. Jag är ju lantis från början, berättar hon.

Från skog till industri

På Skogforsk, stiftelsen skogsbrukets forskningsinstitut, jobbar Karin Westlund med frågor kring skogsbruket.

–  Vi jobbar med frågor kring skogen och skogens skötsel och transporten till industrin, säger hon.

Karin Westlund är inriktad på virkesförsörjning, från avverkning av trädet tills det att det landar hos industrin.

–  Det är en rätt så komplex kedja. Vi har mycket variationer, allt från att enskilda träds egenskaper varierar till att vädret varierar från dag till dag och påverkar möjligheten att köra in det färska virket till industrin. Det kan hända mycket på vägen från skogen till industrin.

AIMday var startskottet

Så hur blev Karin Westlund industridoktorand? Tanken att doktorera har alltid funnits där, men att det blev just då var en ren tillfällighet. En kollega tog med henne till AIMday, Academic Industry Meeting, en verksamhet grundad vid Uppsala universitet som ett verktyg för samverkan mellan akademin och organisationer och företag i samhället.

–  Skogforsk ligger ju väldigt praktiskt nära universitetet, så vi knallade över på det här AIMday. Där hade man möjlighet att fråga experter och forskare inom andra områden än ens eget om problem man har, och det gjorde jag, berättar Karin Westlund.

En tid efter att hon medverkat vid AIMday fick hon ett mejl från Uppsala universitet med frågan om ett samarbete som senare ledde till att hon blev industridoktorand på avdelningen för industriell teknik.

Optimering och simulering

Projektet som Karin Westlund jobbar med handlar om hur man på bästa sätt får träden från skogen till industrin. På vägen mellan skog och industri kan det hända mycket saker. En stor del av arbetet handlar om planering samtidigt som man ska ha en idé om hur olika variationer kan påverka planeringen.

–  Det kan också finnas flera saker som vi behöver optimera mot, till exempel så liten kostnad så mycket. Det är som ett regleringssystem där man ställer in spakarna och min del är att ge förslag till beslutsfattarna på hur spakarna ska vara inställda, säger Karin Westlund.

Det mest intressanta med projektet är att kombinera simuleringsmodeller av verkligheten med olika optimeringsmål, tycker Karin Westlund.

–  Jag hoppas att vi ska kunna använda det här i skogsbruket, för det är det inte många som har gjort. Det är framför allt viktigt nu när det är svårare att planera och förutspå på grund av klimatförändringarna, säger hon.

Kul att ”nörda ner sig”

Den roligaste med att vara industridoktorand istället för ”bara” anställd är kurserna, tycker Karin Westlund.

–  Jag kan verkligen nörda ner mig i programmering och matte, det är jätteroligt, säger hon.

Fördelen med att vara industridoktorand tror Karin Westlund är att man hela tiden har örat mot industrin och hänger med på vad som händer även där.

Vad som händer i framtiden vet hon inte riktigt än. Förhoppningen är att ha doktorerat om tre år och hon tror att hon vill fortsätta jobba med sitt ämne inom skogsbruket. Hennes råd till andra som vill göra samma sak är enkelt:

–  Sitt inte och vänta, utan vill man så går det, säger Karin Westlund.

Vinst för alla parter

Vad tillför det verksamhet att ha en industridoktorand? Karins handledare på Skogforsk respektive Uppsala universitet svarar:

Lars Eliasson, handledare på Skogforsk:
–  Vi ser det dels som ett viktigt sätt att höja kompetensen hos medarbetarna och i organisationen, och dels som ett sätt att hålla oss ajour med nya forskningsmetoder för att vidareutveckla vår egen forskning.  Doktorandprojekt skapar också kontakter med universitetsforskare vilket underlättar att hitta rätt partners i framtida forskningsprojekt.

Amos Ng, handledare på Uppsala universitet, institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik:
–  Tack vare en industridoktorands position som en ”bro” mellan akademin och till exempel ett företag får vi direkt tillgång till en verksamhet och dess data. Det underlättar omvandlingen av verkliga problemställning till relevanta forskningsfrågor. En industridoktorand kan tydligare se varför vissa forskningsfrågor är viktigare än andra och också möjligheter för hur forskningsresultaten kan appliceras inom sin arbetsgivares verksamhet.

Agnes Loman